Sverige behöver en nationell bibliotekspolitik

Värt att veta om bibliotek

Biblioteken i samhället
Folkbibliotek
Forskningsbibliotek
Barn, läsning och bibliotek
Bibliotek, barn och läsning
Läsning och bibliotek
Brittisk satsning på läsning – ett lönsamt projekt

Biblioteken i samhället

91 procent av svenskarna anser att bibliotek är viktiga för att samhället ska fungera.

Källa: Lars Höglund & Margareta Johansson: ”Vad gör folk på biblioteket?” i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Land du välsignade? SOM-undersökningen 2000, SOM-institutet 2001, s 344.

68 procent av svenskarna är beredda att betala högre kommunalskatt om pengarna går till bibliotek.

Källa: Lars Höglund: ”Bibliotekens värde” i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Ljusnande framtid. SOM-undersökningen 1998, SOM-institutet 1999, s 125.

93 procent av befolkningen anser att biblioteken bör tillföras mer resurser jämfört med idag eller få oförändrade resurser. Endast 2% anser att biblioteken borde få minskade resurser.

Källa: Synovate/Temo maj 2006.

Svenskarna är mycket mer nöjda med biblioteken än med andra kommunala tjänster. Det är nämligen 84% som anser att servicen på bibliotek är bra eller mycket bra och endast 3% som anser att den är dålig.

Över 80% av svenskarna har stort eller mycket stort förtroende för biblioteken.

Källa: Synovate/Temo maj 2006.

Nio av tio tycker att det är viktigt att bibliotekslagen finns.

Källa: Synovate/Temo maj 2006.

68% av svenskarna tycker att det är viktigt att kommunerna satsar mer på bokbussar.

Källa: Synovate/Temo maj 2006.

Personer som använder bibliotek ofta har högre tolerans gentemot flyktingar och större tillit till andra människor än dem som använder bibliotek sällan.

Källa: Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Bibliotek, läsning och förtroende” i Lennart Nilsson (red.): Det våras för regionen, SOM-institutet 2007, s 115-119. Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Bibliotek och läsande – individuell stimulans eller samhällsnytta?” i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Det nya Sverige, SOM-undersökningen 2006, SOM-institutet 2007, s 248.

Biblioteken är den kulturverksamhet som flest anser är viktig att stödja med offentliga medel.

Källa: Västra Götaland 2006, SOM-institutet 2007, s 55.

Invånarnas förtroende för bibliotekspersonalen är mycket högt.

Källa: Västra Götaland 2006, SOM-institutet 2007, s 14.

Gå till början av sidan

Folkbibliotek

I Sverige finns ungefär 1.300 bibliotek, varav knappt 300 huvudbibliotek och drygt 1.000 filialer.

Mellan 1990 och 2005 upphörde 400 biblioteksfilialer, vilket är i snitt 28 om året. År 2006 ökade däremot antalet filialer med ett knappt trettiotal.

Källa: Folkbiblioteken 2005, Statens kulturråd 2006, s 9. Folkbiblioteken 2006, Statens kulturråd 2007, s 29.

98% av svenskarna har besökt ett bibliotek någon gång. Runt 60% av svenskarna, det vill säga 5,5 miljoner, besöker ett bibliotek varje år. Mer än 40% har besökt biblioteket den senaste månaden. 20% av alla svenskar har besökt biblioteket den senaste veckan.

Källa: Kulturbarometern 2002, Statens kulturråd 2003, s 50-51.

2006 uppgav 57% av svenskarna att de besökt ett bibliotek. Det är en minskning jämfört med toppåret 2001, då 71% av svenskarna angav att de besökt ett bibliotek de senaste 12 månaderna.

Källa: Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Varför minskar biblioteksbesöken?” i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Lyckan kommer, lyckan går, SOM-undersökningen 2004, SOM-institutet 2005, s 167. Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Bibliotek och läsande – individuell stimulans eller samhällsnytta?” i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Det nya Sverige, SOM-undersökningen 2006, SOM-institutet 2007, s 238.

År 2006 gjordes drygt 71 miljoner besök på folkbibliotek. Det var en ökning med två miljoner besök jämfört med föregående år.

Källa: Folkbiblioteken 2005, Statens kulturråd 2006, s 37. Folkbiblioteken 2006, Statens kulturråd 2007, s 40.

De flitigaste besökarna återfinns bland ungdomar mellan 9 och 14 år.

Källa: Kulturbarometern 2002, Statens kulturråd 2003, s 51.

2006 fanns knappt hundratalet bokbussar i Sverige. Det är en minskning med ett femtontal sedan 2000. Det senaste året tillkom dock tre nya bokbussar.

Källa: Folkbiblioteken 2000, Statens kulturråd 2001, s 31. Folkbiblioteken 2005, Statens kulturråd 2006, s 26. Folkbiblioteken 2006, Statens kulturråd 2007, s 29.

År 2006 fanns det knappt 41 miljoner böcker på svenska folkbibliotek. År 2000 fanns det 44 miljoner böcker. Antalet biblioteksböcker per svensk har alltså sjunkit från 5 till 4,5.

Källa: Folkbiblioteken 2000, Statens kulturråd 2001, s 26. Folkbiblioteken 2006, Statens kulturråd 2007, 32.

2006 gjordes det 58,5 miljoner boklån. 2000 gjordes 70 miljoner boklån. Rekordåret 1996 gjordes mer än 73 miljoner boklån. I slutet av 1970- och början av 1980-talet var dock utlåningen ännu större och närmade sig 80 miljoner boklån om året.

Källa: Folk- och skolbiblioteken 1996, Statens kulturråd 1997, s 2. Folkbiblioteken 2000, Statens kulturråd 2001, s 28. Folkbiblioteken 2006, Statens kulturråd 2007, s 36.

Det fanns 3,1 miljoner AV-medier på folkbiblioteken 2006, vilket är en ökning från 2,6 miljoner år 2000.

Källa: Folkbiblioteken 2000, Statens kulturråd 2001, s 27. Folkbiblioteken 2006, Statens kulturråd 2007, s 33.

Antalet lån av AV-medier har ökat kraftigt. 1980 gjordes ca 2 miljoner AV-lån om året, 1990 ca 4 miljoner och 2000 närmare 10 miljoner. År 2006 var siffran drygt 11 miljoner.

Källa: Folk- och skolbiblioteken 1996, Statens kulturråd 1997, s 2. Folkbiblioteken 2000, Statens kulturråd 2001, s 29. Folkbiblioteken 2006, Statens kulturråd 2007, s 36.

Utlåningen av AV-medier utgjorde 16% av den totala utlåningen 2006.

Källa: Folkbiblioteken 2006, Statens kulturråd 2007, s 36.

Andelen nyförvärv – som är en viktig faktor för att locka biblioteksbesökare – är 4,9%, vilket är densamma som år 2000.

Källa: Folkbiblioteken 2000, Statens kulturråd 2001, s 26. Folkbiblioteken 2006, Statens kulturråd 2007, s 32.

Av bokutlånen var 2006 28% facklitteratur för vuxna och 26% skönlitteratur för vuxna. Sedan 1993 är utlåningen av facklitteratur större än utlåningen av skönlitteratur.

Källa: Folk- och skolbiblioteken 1995, Statens kulturråd 1996, s 14. Folkbiblioteken 2006, Statens kulturråd 2007, s 37.

Barnboksutlåningen har legat konstant på drygt 40% de senaste 30 åren.

Källa: Folk- och skolbiblioteken 1995, Statens kulturråd 1996, s 14.

Antalet årsverken på folkbiblioteken per 10.000 invånare har sjunkit från 7 till 5 under perioden 1991 till 2006.

Källa: Folkbiblioteken 2006, Statens kulturråd 2007, s 45. Nyckeltal om folkbibliotek. Utveckling 1991-2000, Statens kulturråd 2001, s 9.

Huvudbiblioteken har i snitt öppet 44 timmar varje vecka, vilken är en ökning med en timme jämfört med året innan. Andelen söndagsöppna bibliotek har ökat från 13,8% till 15,5% under samma period.

Källa: Folkbiblioteken 2005, Statens kulturråd 2006, s 36. Folkbiblioteken 2006, Statens kulturråd 2007, s 39.

Gå till början av sidan

Forskningsbibliotek

Det finns knappt 40-talet universitets- och högskolebibliotek i Sverige. är 35 specialbibliotek och ett nationalbibliotek.

Källa: Forskningsbiblioteken 2006, Kungl. biblioteket/Statistiska centralbyrån 2007, s 22-23.

Det gjordes dagligen drygt 70.000 besök på forskningsbibliotek 2006, vilket motsvarar mellan 15 och 20 miljoner besök under hela året. Det var en minskning med 1,5% sedan 2005. Samtidigt ökade antalet virtuella besök med 50%.

Källa: Forskningsbiblioteken 2005, Kungl. biblioteket/Statistiska centralbyrån, s 18-19. Forskningsbiblioteken 2006, Kungl. biblioteket/Statistiska centralbyrån 2007, s 3, 23.

Drygt var tionde svensk har besökt ett forsknings- eller universitetsbibliotek det senaste året.

Källa: Kulturbarometern 2002, Statens kulturråd 2003, s 61.

Göteborgs universitetsbibliotek tar emot flest besökare per dag - över 8.000.

Källa: Forskningsbiblioteken 2006, Kungl. biblioteket/Statistiska centralbyrån 2007, s 22.

2006 gjordes mer än 11 miljoner lokala lån. Antalet lokala lån var 2,3 miljoner 1990/1991. Det motsvarar alltså en ökning med 450% på drygt femton år.

Källa: Forskningsbiblioteken 2000, Kungl. biblioteket/Statistiska centralbyrån, s 5. Forskningsbiblioteken 2006, Kungl. biblioteket/Statistiska centralbyrån 2007, s 31.

Forskningsbiblioteken erbjuder tillsammans mer än 28.000 läsplatser. Det är mer än en fördubbling jämfört med 1995.

Källa: Forskningsbiblioteken 2006, Kungl. biblioteket/Statistiska centralbyrån 2007, s 23. Forskningsbiblioteken 1995, Kungl. biblioteket/Statistiska centralbyrån, s 11.

Forskningsbibliotekens bestånd av böcker och seriella publikationer fortsätter att öka. Sedan 2000 har antalet hyllmeter ökat med 110.000 och är nu 820.000 hyllmeter.

Källa: Forskningsbiblioteken 2000, Kungl. biblioteket/Statistiska centralbyrån 2001, s 31. Forskningsbiblioteken 2006, Kungl. biblioteket/Statistiska centralbyrån 2007, s 25.

Mellan 2005 och 2006 ökade forskningsbibliotekens utbud av e-böcker med en tredjedel och är nu uppe i 832.000 titlar.

Källa: Forskningsbiblioteken 2005, Kungl. biblioteket/Statistiska centralbyrån 2006, s 27. Forskningsbiblioteken 2006, Kungl. biblioteket/Statistiska centralbyrån 2007, s 31.

Antalet datorer tillgängliga för besökare har mer än fördubblats sedan år 2000 och är nu över 5.000.

Källa: Forskningsbiblioteken 2000, Kungl. biblioteket/Statistiska centralbyrån 2001, s 29. Forskningsbiblioteken 2006, Kungl. biblioteket/Statistiska centralbyrån 2007, s 23.

Antalet referensfrågor – både ställda på plats och elektroniskt – minskade mellan 2005 och 2006 med närmare en fjärdedel.

Källa: Forskningsbiblioteken 2005, Kungl. biblioteket/Statistiska centralbyrån 2006, s 31. Forskningsbiblioteken 2006, Kungl. biblioteket/Statistiska centralbyrån 2007, s 35.

Forskningsbiblioteken har 2.250 anställda. Det är en minskning jämfört med 2000, då antalet var 2.370.

Källa: Forskningsbiblioteken 2000, Kungl. biblioteket/Statistiska centralbyrån 2001, s 25. Forskningsbiblioteken 2006, Kungl. biblioteket/Statistiska centralbyrån 2007, s 39.

Gå till början av sidan

Barn, läsning och bibliotek

451.000 grundskoleelever hade 2002 inte tillgång till ett bemannat

Källa: Skolbiblioteken 2002, Statens kulturråd 2003, s 5.

90% av grundskolans friskolor saknar bemannat skolbibliotek. Motsvarande andel för de kommunala grundskolorna är 61%. Motsvarande andel tre år tidigare var 89% respektive 67%.

Källa: Skolbiblioteken 2002, Statens kulturråd 2003, s 5.

83% av de privata gymnasieskolorna och 16% av de kommunala gymnasierna saknar bemannat bibliotek. Det är en försämring jämfört med tre år tidigare då motsvarande andel var 73% respektive 13%.

Källa: Skolbiblioteken 2002, Statens kulturråd 2003, s 7.

Gå till början av sidan

Bibliotek, barn och läsning

”Att ha tillgång till ett bibliotek och att använda sig av det har stor betydelse för utvecklandet av läsfärdigheter äsintresse.”

Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 28.

Enligt en stor internationell studie försämrade svenska tredjeklassare sin läsförmåga mellan 1991 och 2001, både vad gäller läsförståelse och läshastighet.

Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 10.

I samma studie intog Sverige 1991 förstaplatsen inom läsning av sakprosa, men hade 2001 halkat ner till en sjätteplats. Sverige var det enda land i studien som hade en negativ utveckling inom läsning av sakprosa.

Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 14.

Skillnaden i läsfärdighet mellan flickor och pojkar är stor i Sverige i jämförelse med andra länder.

Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 14-17. PISA 2003, Skolverket/OECD 2004, s 130-134.

Barn som har många böcker omkring sig hemma har bättre läsfärdighet. Svenska barn får dock allt sämre tillgång till böcker i hemmet.

Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 22.

Svenska barn läser allt mindre för nöjes skull och allt fler läser böcker sällan. Det är oroande med tanke på att det finns tydliga samband mellan läsning av skönlitteratur och läsfärdighet.

Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 23.

Biblioteksanvändare läser oftare än andra för barn. Högläsning för barn har mycket stor betydelse för fortsatt språkutveckling och informationskompetens.

Svenska barn använder bibliotek allt mindre. År 1991 svarade 58% att de lånade böcker minst en gång i veckan, medan motsvarande andel tio år senare var 33%. År 1991 svarade 19% att de aldrig eller nästan aldrig lånade böcker och tio år senare var andelen 35%.

Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 22.

1980 lånade barn i genomsnitt 20 böcker på bibliotek varje år. 2006 var siffran 18.

Källa: Kerstin Rydsjö & AnnaCarin Elf: Studier av barn- och ungdomsbibliotek. En kunskapsöversikt, Regionbibliotek Stockholm 2007, s 107. Folkbiblioteken 2006, Statens kulturråd 2007, s 46.

Barns användning av bibliotek har minskat mer i Sverige än andra länder.
Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 22.

Barn som talar ett annat språk än svenska hemma eller barn med få böcker hemma har dock inte minskat sitt boklånande lika mycket. Bibliotekens roll för att utjämna olika förutsättningar är alltså fortfarande betydelsefull.

Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001, s 22-23.

Ungefär tio procent färre barn läser en bok varje dag jämfört med för tjugo år sedan.

Källa: Barnbarometern 2002/2003, www.mms.se/ovrrapp/Barnbarometern%2002-03.doc

År 2001 gjordes en brittisk utvärdering av forskning kring kopplingen mellan skolbibliotek och läskunnighet. Den visade att skolbibliotek har en gynnsam inverkan på elevernas resultat, särskilt på låg- och mellanstadiet. Studien pekar också på att bibliotekariernas och bibliotekens kvalitet är betydelsefull. Bemannade bibliotek, bra och varierade samlingar och ett utvecklat samarbete mellan bibliotekarierna och den pedagogiska personalen är exempel på faktorer som påverkade elevernas prestationer positivt.

Källa: Dorothy Williams: Impact of school library services on achievement and learning. Critical literature review of the impact of school library services on achievement and learning to inform the work of the DfES Task Group set up to implement actions contained in the Government’s response to ”Empowering the Learning Community”, The Robert Gordon University, 2001, s 28.

Välbemannade skolbibliotek förbättrar elevernas resultat i läskunnighetsprov med mellan 10 och 18%.

Källa: Keith Curry Lance: ”Libraries and student achievement. The importance of school libraries for improving student test scores”, Threshold winter 2004, s 8-9.

Det finns tydliga kopplingar mellan skolbibliotek och läskunnighet.

Källa: Ken Haycock: The crisis in Canada’s school libraries, Association of Canadian Publishers & Department of Canadian Heritage, 2003, s 28-29 för en översikt över olika resultat.

Gå till början av sidan

Läsning och bibliotek

Andelen manliga arbetare som läser böcker varje vecka har sjunkit de senaste tjugo åren från ungefär 30 till 18%. Andelen manliga ej facklärda arbetare som aldrig läser böcker har ökat från en tredjedel till nästan hälften sedan början av 1980-talet. För kvinnliga ej facklärda arbetare är utvecklingen också negativ – i början av 1980-talet läste en fjärdedel aldrig böcker, men andelen har ökat till en tredjedel.

Källa: SCBs ULF-undersökningar, se www.scb.se/templates/pressinfo____192034.asp

När man frågar svenskar om de läst en bok det senaste året visar det sig att personer med låg utbildning gjort det i mindre utsträckning (84%) än personer med medelhög (92%) eller hög utbildning (97%).

Källa: Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Biblioteket, barnen och framtiden” i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Du stora nya värld. SOM-undersökningen 2005, SOM-institutet 2006, s 115.

Andelen personer med låg utbildning som besökt ett bibliotek det senaste året är 45%. Andelen med medelhög utbildning som besökt ett bibliotek det senaste året är 68% och andelen med hög utbildning 76%. Biblioteksanvändningen minskar i alla grupper, men mer i de lågutbildade: fyra år tidigare hade 60% av de lågutbildade besökt ett bibliotek det senaste året.

Källa: Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Biblioteket, barnen och framtiden” i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Du stora nya värld. SOM-undersökningen 2005, SOM-institutet 2006, s 115. Lars Höglund: ”Ändrade biblioteks- och informationsvanor” i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Ju mer vi är tillsammans. SOM-undersökningen 2003, SOM-institutet 2004, s 313.

Kön, utbildning och studieaktivitet är viktiga faktorer för att förklara vem som besöker bibliotek eller inte. Av studerande, högutbildade kvinnor besöker 86% ett bibliotek minst en gång i kvartalet. Bland de icke studerande, lågutbildade männen är motsvarande andel 19%.

Källa: Lars Höglund & Eva Wahlström: ”Biblioteket, barnen och framtiden” i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red.): Du stora nya värld, SOM-undersökningen 2005, SOM-institutet 2006, s 116.

Gå till början av sidan

Brittisk satsning på läsning – ett lönsamt projekt

Dålig läskunnighet är kostsamt. En brittisk rapport visar att de offentliga kostnaderna för en individ som inte lär sig läsa under vad som motsvarar det svenska lågstadiet är mellan 44 800 och 53 100 pund (ungefär ca 660 000 kr) fram till och med 37 års ålder, till följd av bland annat ökad arbetslöshet, ohälsa och brottslighet. Det ger en total samhällskostnad på mellan 1,73 och 2,05 miljarder pund (motsvarande ca 25 miljarder kr) – och det per år. Men det räcker inte att kunna läsa; lusten att läsa är inte minst lika viktig. Enligt OECD är läslust en avgörande faktor för framtida studieframgångar, faktiskt ännu viktigare än välutbildade föräldrar med bra jobb.

Den brittiska regeringen har de senaste tio åren placerat frågan om befolkningens läskunnighet högt på den politiska dagordningen. Bland annat tog den brittiska regeringen 1997 ett initiativ för att öka läskunnigheten bland barn. Projektet gick ut på att alla låg- och mellanstadiebarn fick en timmes lästräning med lästeknisk inriktning varje dag.

Trots det har antalet unga som säger att de aldrig läser en bok ökat från 23 till 35% från 1997 till 2003. Engelska ungdomar som slutar skolan läser ungefär lika bra som unga i andra länder, men de väljer inte lika gärna att läsa böcker för nöjes skull.

Den brittiska regeringen med finansminister Gordon Brown i spetsen väljer därför att introducera en ny metod – ”Reading Recovery” – som i stället ska öka barnens läslust. Varje år ska 30 000 sexåringar få en halv timmes lästräning i en-till-en-form per dag med inriktning på att läsningen ska vara lustfylld. Metoden har prövats och undersökningar visar att 79% av barnen som är med i programmet (kallat ”Every Child a Reader”) får betydligt ökad läsförmåga. På fyra till fem månader tillägnar de sig kunskaper som annars hade tagit dem 21 månader. Förhoppningen är också att de engelska barnen ska få en livslång relation till böcker.

Projektet kostar ungefär 2 400 pund (ca 32 000 kr) per barn. För samhället är det en god investering – vinsterna i Storbritannien beräknas bli motsvarande 1,5 miljarder pund (ca 20 miljarder kr) varje år fram till dess att personerna fyller 37 år. För varje satsat pund beräknar man alltså få mellan 15 och 17 pund tillbaka varje år. Och då är inte bland annat gynnsamma effekter på läskunnighetens överföring mellan generationer medräknade.

Källor: The long term costs of literacy difficulties, KPMG Foundation december 2006.
Every Child a Reader: the results of the first year, november 2006.
”Catching up”, The Economist 2006-12-19.
”Reading scheme will save taxpayer money, study finds”, Guardian 2006-12-11.
Se vidare på hemsidan www.everychildareader.org

Gå till början av sidan

Ovanstående fakta finns även i tryckt version Fakta om bibliotek som kostnadsfritt går att beställa från Svensk Biblioteksförenings kansli. info@biblioteksforeningen.org. Du kan också hämta hem foldern som PDF-fil. Klicka här.

Barn, läsning och bibliotek - ett faktablad. Ladda hem som PDF-fil här.